Spannkörningens historia i korta drag i Finland

 I början på 1900-talet var spannkörning inte som idag en sport utan för de flesta något nödvändigt. Ett sätt att transportera och förflytta sig på. Genom spannets utseende kunde man direkt se från vilket stånd spannet hörde hemma. Det förklarar varför man idag i körsporten har t ex speciella finvagnar i dressyr och precision.

 

På 1920.talet kom bilarna, särskilt på de större gårdarna och firmorna, för längre transporter. Samt som statussymboler. Detta återspeglar sig i körsporten idag och förklarar varför det är viktigt att ekipagen är i toppskick. Den normala aktionsradien låg upp till 60-70 kilometer. Man körde ofta härifrån Savijärvi till Oitbacka gård i Kyrkslätt för att hälsa på släkten. Dessa långa körningar ser vi spåren av i körsporten idag i maratondelen. Den skall ju klaras av på en viss tid och likadant var det förr i tiden. Man visste hur lång tid en viss sträcka tog och man räknade med en normaltid eller idealtid.

 

Ännu under 30-talet var det vanligt att gäster till gården avhämtades med häst. Speciellt vid kortare körningar användes hästen nästan uteslutande.

 

Kriget: Bilarna användes ju då inom försvaret. Hästarna och körningen blev då automatiskt mera aktuella igen. Bl a transporterades grönsaker från Savijärvi gård till torget i Borgå två gånger i veckan med häst. När man rörde sig i övrigt så användes hästen till och från järnvägsstationen och sedan fortsatte längre resor ofta med tåg. Efter kriget, när bilarna igen kunde användas civilt, började den sportsliga delen av hästanvändning öka också på Savijärvi gård. Fram till slutet på 50-talet dominerade travet. Sedan minskade man på antalet hästar dramatiskt. Från cirka 200.000 till endast 30-40-tusen på några få år.

 

Trots det har inte Savijärvi Gård varit utan häst en enda dag.

 

I början på 60-talet började man stegvis satsa på avel. Denna utveckling har fortsatt till dags dato. Körsporten såväl som ridsporten kom igång i början på 70-talet. Då skaffades från Polen ett inkört spann och började så småningom vintertid transportera turister. Under 70-talets vintrar var denna verksamhet ganska sporadisk. Då barnen på gården ”vuxit till sig lite” började man tävla i ridsport och detta pågick till 80-talets mitt. (Se ridsport) 1986 åkte Rolf till Sverige på en körinstruktionskurs. Detta blev ett startskott för körsporten i Finland. Redan följande år ordnades den första spannkörningstävlingen i landet.

 

Början var ganska blygsam men nyhetens behag och vår svenska deltagare gav glans åt starten. Efter detta har utvecklingen inom körsporten varit god. För närvarande ordnas det runt om i landet 5-6 körtävlingar per säsong. Aktiva tävlare kan räknas till ett sjuttiotal.

 

Tidigare tävlade man mera med Sverige som värdland men under de senaste åren har man alltmera startat på internationell nivå. Det som möjliggjort ökningen är nog Arja Mikkonens och hästen SG Oberons guldmedalj vid VM i Ebbs i Österrike.

 

 

 
stäng